Frågor och svar om Socialdemokraternas kyrkopolitik

 Begravningsbyrå i kyrkans regi

Från och till väcks frågan att Svenska kyrkan genom sina församlingar bör starta begravningsbyråverksamhet. Vad tycker socialdemokraterna om det?
Vi tycker inte att svenska kyrkan ska ha egna begravningsbyråer så länge som svk har begravningsverksamheten på entreprenad från staten. Det kan lätt bli en sammanblandning när kyrkoherden både ska vara ledare för församlingen/pastoratet och vd för begravningsbyrån.

Samkönade äktenskap och ”samvetsklausulen”

Kyrkomötet beslutade 2009 att äktenskapsvigsel kan ske för såväl en- som tvåkönade par. Samtidigt beslutades om en ”samvetsklausul” som innebär dels att redan vigda präster som inte kan tänka sig viga samkönde par ska kunna slippa det, så länge som varje församling alltid har möjlighet att erbjuda en präst som vill genomföra vigseln. Samvetsklausulen ska enligt kyrkomötesbeslutet också gälla dem som prästvigs framgent. Nu vill socialdemokraterna ta bort samvetsklausulen för dem som prästvigs i framtiden. Varför?
För oss socialdemokrater är det viktigt att Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka. Alla människor är skapade till Guds avbild och i Svenska kyrkan ska alla känna sig välkomna.
Svenska kyrkans tro och lära som den är formulerad och beslutad ska samtidigt vara den som företrädare för kyrkan står upp för när de företräder kyrkan. Liksom när beslutet om kvinnliga präster togs, valde kyrkomötet att när det 2009 beslutade att vigslar kan ske också för samkönade par, ge möjligheten för den minoritet som tyckte annorlunda att fortsätta i sina vigningstjänster. Likaså beslutades att också framtida prästvigda skulle ges möjlighet att avvika från kyrkans tro och lära på detta område. Detta undantag kan, lika lite som undantaget i frågan om kvinnliga präster, vara för evigt, utan ska fungera som en övergångsbestämmelse.
Vår mening är att de vigda präster som inte instämmer i beslutet om samkönade vigslar ska få fortsätta sin prästgärning. Det var en viktig del av överenskommelsen, och inget vi vill ändra på. Däremot menar vi att nu, snart tio år efter beslutet om samkönade vigslar, är det dags att avveckla rätten att inte stå upp för kyrkans tro och lära för de som i framtiden anställs i och företräder kyrkan.
Var och en får självklart ha vilken uppfattning den vill, och ska varmt och innerligt hälsas välkommen till Svenska kyrkan. Alla ska mötas med respekt och kärlek. Men däremot menar vi att kyrkan inte kan ha företrädare som inte står upp för allas lika rätt och värde och som inte står upp för hennes tro och lära som den är beslutad.

”Sveriges bästa arbetsgivare”

I Socialdemokraternas valprogram säger ni att ni vill att Svenska kyrkan ska sträva efter att vara ”Sveriges bästa arbetsgivare”. Vad menar ni med det?
Mer än 20 000 personer är anställda inom Svenska kyrkan. Därmed är Svenska kyrkan en stor arbetsgivare, vilket ställer krav på en utvecklad arbetsgivarpolitik. Anställda har rätt till en god arbetsmiljö, möjligheter till utveckling och kompetensförstärkning. Unga ska uppleva Svenska kyrkan som en bra och intressant arbetsgivare. Dessutom upphandlar kyrkan tjänster från andra arbetsgivare för stora summor. Också för dem som arbetar hos dessa leverantörer ska kyrkan ställa krav på bra arbetsvillkor.
Svenska kyrkan är en mycket decentraliserad organisation ur arbetsgivarsynpunkt. De allra flesta anställda har den lokala församlingen som sin arbetsgivare. Eftersom församlingarna ofta är ganska små, med mellan 10 och 20 medarbetare, ställer det stora krav på den lokala arbetsgivarkompetensen, både hos församlingsledningen och hos kyrkorådet.
Mot den bakgrunden arbetar vi för en förstärkt kompetens för chefer och arbetsledare inom kyrkan. Det kräver kompetensutveckling som kan initieras såväl lokalt som nationellt. Det kräver också ett gott samspel mellan förtroendevalda och chefer, för att var och en ska ha god kunskap om sitt ansvar och hur ansvarsfördelningen ser ut, vilket också kräver en ständig kompetensutveckling också för kyrkorådens förtroendevalda.
De punkter vi arbetat för att förstärka är framförallt:
1. Ett medvetet genusperspektiv på arbetsplatserna, i lönebildningen och vid rekrytering.
2. Förstärkt systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessutom arbete för att förtydliga och klargöra uppdrag och ambitioner.
3. Bra anställningsformer, minimering av vikariat och allmän visstid och högre andel heltidstjänster.
4. Kompetensutveckling för samtliga medarbetare 5. Ge fler unga möjligheter till sommarjobb och praktikplatser.
6. En upphandlingspolicy som både beaktar medarbetarnas villkor och ställer krav på kollektivavtal hos dem som säljer varor och tjänster till kyrkan.

”Partipolitik” i Svenska kyrkan

År 2000 skiljdes kyrkan från staten. Tycker ni att politik och kyrka ändå hänger ihop?
Det var en socialdemokratisk regering som initierade frågan om att skilja Svenska kyrkan från staten. Vi tror att Svenska kyrkan som fritt trossamfund har bäst möjligheter att utvecklas som en viktig och angelägen kyrka. Svenska kyrkan är, liksom de flesta trossamfund, naturligtvis politisk, men utan att ta partipolitisk ställning. För oss är det angeläget att den profetiska diakonin, där kyrkan har ett ansvar att säga ifrån när människovärdet sätts ur spel, är en viktig del av kyrkan. Svenska kyrkan ska finnas till för alla, oavsett var på trons väg man befinner sig.

Tycker ni att politiska partier ska engagera sig i andra religiösa samfund, som exempelvis frikyrkliga eller muslimska?
Varje samfund har att organisera sin demokratiska struktur utifrån sina behov. Inget annat samfund i Sverige har i närheten av så många medlemmar som Svenska kyrkan. Svenska kyrkan har organiserat sin demokratiska organisation så att alla medlemmar har möjlighet att delta i beslut om hur kyrkan styrs. Och även om Svenska kyrkans medlemsantal är betydligt större än liknande samfund, är det minst lika stor andel – ofta rentav större – av SvK:s medlemmar som väljer att delta i kyrkovalet. Det tycker vi är bra.

Varför är det viktigt för er som parti att engagera er i kyrkopolitik?
Socialdemokraterna ställer upp i kyrkovalet eftersom vi har många medlemmar som också är aktiva i Svenska kyrkan, och vill vara representerade i de beslutande organ kyrkan har. Vi är en nomineringsgrupp som vill att Svenska kyrkan ska vara en öppen folkkyrka, där den diakonala verksamheten är betydande och där det internationella engagemanget bygger på viljan att hjälpa nästan och alla människors lika rätt och värde. För oss är det också angeläget att arbeta för en demokratisk folkkyrka, och vi vill kämpa mot de krafter som vill begränsa medlemmarnas möjligheter att på det sätt de vill få möjlighet att välja sina företrädare.

Varför ska politiker styra ett religiöst samfund?
De som styr Svenska kyrkan har valts av kyrkans medlemmar. För oss framstår det som självklart att medlemmarna i fria val har att utse sina representanter. För en så stor organisation som Svenska kyrkan hävdar vi att det nuvarande sättet att utse förtroendevalda på ett bra och effektivt sätt ger alla möjligheten att delta.